PISA, verkligheten och bloggar

Som många andra har även jag ett privat konto på Facebook. Igår slötittade jag, som man gör, genom vad folk hade skrivit under dagen. Under ett inlägg från en lokal politiker fanns kommentarer som fångade mitt intresse. Det handlade om åländska skolors framgång i PISA.

Kommentarerna verkade till ytan oskyldiga, men när jag funderade efter en stund märkte jag att berördes. Politikerna hänvisade till undersökningar om att gruppernas storlek inte hade betydelse för inlärnings resultatet, skolans lokaler saknade avgörande pedagogisk betydelse, skolans utrustning påverkade inte heller inlärningsresultatet. Efter 18 år i det åländska skolsystemet vågar jag säga att några tungt vägande faktorer bakom den åländska skolans framgångar är att vi har fått behålla små undervisningsgrupper, vi har hela och moderna skolhus och en sund satsning på skolan vilket gör att lärare stannar kvar på sina skolor under många år. Lärarna trivs med sina arbeten och vill utveckla sin professionalitet. Om vi ökar antalet elever i klasserna, låter lokalerna förfalla, begränsar lärarnas möjligheter att utvecklas i sin professionella roll så skulle resultatet kanske likna det som vi har sett i Sverige.

Vi som jobbar i skolan möts ofta av den här typen av kommentarer. Speciellt när det är lågkonjunktur. Om man frågar vilken undersökning de hänvisar till möts man med tystnad. I informationsamhällets bakvatten kommer en effekt av att många vet att de läst något, kanske lösryckt från sitt sammanhang och publicerat för många år sedan men de har ingen aning om var de har läst det och i vilket sammanhang. Pedagogisk forskning är färskvara och en spegel av det samhälle vi lever i just nu. Att ta några stycken från en avhandling på nätet är inte detsamma som att ta del av en undersökning. Att googla till sig kunskap kan bestyrka vilka åsikter som helst.

Media går lös på den svenska skolan. De har mycket att glufsa i sig. Systemet är i fritt fall, men alla skolor kan inte dras över samma kam. Jag har studerat till lärare i Sverige och följer några av mina studiekompisars arbete till exempel via FB och bloggar. Jag tänkte ge er lite länktips till några skolor som media inte skriver om för att de helt enkelt är bra skolor...

https://www.facebook.com/pages/H%C3%A4lsingg%C3%A5rdsskolan-F-6/242948445842431

http://johan1111.wordpress.com/

Om man söker en snabb väg in det goda som finns i den svenska skolan kan man besöka den här sidan. Här finns det mesta om aktuella skolfrågor.

http://www.pedagogstockholm.se/

Alla har vi gått i skolan. Det gör oss alla experter på vår egen skolgång i de tid den utspelade sig. Om man har frågor om hur den åländska skolan mår just nu rekommenderar jag att man som politiker besöker skolan, pratar med lärare och skolledare. Vi svarar så gärna och blir glada över att få besök.

Till sist en liten serie om inlärning. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Julen är här...

Vi har flyttat om i skolan och jag är numera granne med musikundervisningen och på tisdagar och torsdagar har jag tillfälle att njuta av tonerna från musiksalen då eleverna övar som bäst på sina julsånger. Vi som arbetar i skolan får verkligen vår julstämning serverad och man kommer på ett naturligt sätt nära våra kära traditioner och seder. Lucia, julfest och adventstider finns på ett naturligt sätt med i skolornas verksamhet.

Julfetsten har under ett par års tid varit på kvällen. I distriktet finns en ambulerande musiklärare som har tjänstgöring på tre skolor. Vi har haft turen att kunna ha julfest på kvällen i ett par års tid medan andra skolor har haft sin julfest dagtid för att allt skall gå ihop. I år kommer vi därför att ha vår julfest den 19/12 kl. 16.00-17.00. Ni kommer inom kort att få en inbjudan hem.

Den 20/12 är terminens sista dag. Vi kommer att ha julkyrka som traditionen säger. Här kommer vi att göra en ändring jämfört med hur vi har gjort tidigare. Åk 3-4 kommer att visa upp sitt julspel som en del av programmet i julkyrkan. Julkyrkan börjar kl. 09.00 och föräldrar till elever i åk 3-4 är hjärtligt välkomna!

De sista veckorna i skolan innebär annorlunda tider och program. Här kommer en kort sammanfattning av avvikelser från de vanliga tiderna och rutinerna i skolan under de sita veckorna innan jul:

12/12
Vi firar luciamorgon med luciatåg. Åk 5-6 lussar för alla intresserade kl. 09.00 i Valbohallen. Välkomna!

19/12
Julfest i Valbohallen kl. 16-17.00. Inbjudan kommer att skickas ut inom kort. Eleverna är lediga på dagen.

20/12
Dagen innebär julkyrka och utdelning av omdömen. Skoldagen börjar som vanligt kl. 08.30. Julkyrkan börjar kl. 09.00. Alla elever slutar kl. 11.45 efter lunchen.

Jag återkommer med mer information om de sista och annorlunda dagar i skolan innan jul.


Andreas Wiklund

Föreståndare Lemlands grundskola

Skolans hemsida byggs om 30/10

Den 30/10 kommer skolans hemsida att ligga nere då och då under dagen. Detta beror på att vi kommer att göra om hemsidan så att den blir lättare att använda och mer anpassad till mobila enheter och läsplattor.

Eleverna producerar dagligen en massa fina skolarbeten digitalt. Till en början hade vi en struktur på hemsidan som räckte till och alla infobloggar och styrdokument hade sin plats och man kunde lätt hitta vad man sökte. Utvecklingen går mot att eleverna producerar allt mer digitalt, både med datorer och Ipads. De vill och skall få visa vad de gör i skolan via hemsidan men vi har inte kunnat erbjuda detta på ett bra sätt.

Skillnaden är att vi kommer att skapa en ny bloggavdelning där man lätt kommer att hitta både klassernnas infobloggar samt elevernas bloggar som de har arbetat med i skolan. Där kommer även bloggarna med inlästa texter att finnas. Aktuellt kommer att bli kortare och endast innehålla det som verkligen är aktuellt. I ett arkiv kan man söka fram information som har publicerats tidigare på hemsidan.

Vi hoppas att ändringarna blir lyckade och att allt som vi vill visa er får en bra plats på hemsidan i fortsättningen.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Kameraövervakning i skolan - säkerhet är viktigt!

I samband med ombyggnaden av skolan kommer kameraövervakning av skolan att installeras. Kameror kommer att finnas i skolans korridorer, på skolgården och i Valbohallen.

Elevernas integritet kommer inte på något sätt att beröras av detta. Systemet fungerar på det sättet att om behov finns kan man söka upp en filmsekvens från ett specifikt område under ett viss tidsintervall och dag. En kamera filmar endast om en rörelse registreras inom kamerans område. Endast skolföreståndaren och vice skolföreståndaren kommer att få tillgång till övervakningssystemet via en server. Inloggningsuppgifter till systemet ges endast till dessa två tjänstemän i kommunen.

Behov som kan föreligga att man använder kameraövervakningssystemet är misstanke om brott eller andra skäl som berör elevernas säkerhet i skolan. Övervakningssystemet skall endast användas om ovanstående behov föreligger.

Som skolföreståndare är jag mycket tacksam över att Lemlands grundskola blir en föregångare inom säkerhet i skolor på Åland. I samband med skolans ombyggnad kommer även ett nytt låssystem att installeras. Med det nya låssystemet kan vi kontrollera skolan på ett helt annat sätt om till exempel en hotfull person skulle komma till skolan. Alla skolans dörrar kan på ett snabbt sätt låsas från föreståndarens kansli. Skolan kommer även att få ett förbättrat ljudsystem i alla utrymmen i skolan och på skolgården som säkerställer att man kan nå alla i skolan med information om så behövs. Med kameraövervakning har vi en förberedelse för eventuella hotfulla situationer som har inträffat i skolor i Finland och i Sverige. Kameraövervakningen är även viktig för att förebygga andra typer av brott (t ex inbrott) då skolan utrustas i allt högre grad av stöldbegärligt gods som t ex  datorer. Låssystemet och kameraövervakning är för mig en viktig anpassning efter den utveckling som råder i samhället och den allmänna synen på säkerhet i skolor i Finland och övriga världen.

I den här bloggen berör jag frågor av alla slag som berör skolan. Ifall ni har några frågor angående detta eller något annat vill jag att ni kontaktar mig.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Tel.: 349510

Mobil: 040 5862526
andreas.wiklund@sahd.ax

Läsning och åter läsning!

 

Härom dagen pratade jag med en annan föreståndare om läsningen och orsakerna till att vi i skolan nu uppmärksammar den delen av skolarbetet extra mycket. Vi kom in på övandets betydelse och vilken typ av läsning som elever och vuxna idag egentligen sysslar med, och kanske vilka signaler vi sänder till våra barn vad gäller läsning. All läsning håller på att föärndras och den här bloggen läses av nästan 40% med läsplattor. 37% med Ipad och 1 % med Anroid. Läsplattor eller lärplattor som de brukar kallas i skolvärlden.

Vi kan inte jämföra med hur samhället såg ut när vi själva växte upp. Jag spelade en annan match vad gäller läsning och hade inget annat val än att på kvällarna läsa eller vara ute och leka. När man gick i årskurs 2 fick jag hem en blankett om vad man kunde göra på fritiden. Där fanns två alternativ:

Fotboll med IFFK

Finströms sjöscouter

Jag valde båda och trivdes bra med det. Dessutom hann man med båda utan att det påverkade skolan. Det var nämligen bara fotbollsträning en gång i veckan och sjöscouterna var även det bara en gång i veckan. På helgerna fanns en intern fotbollsliga i "tältet" i Godby. Dit promenerade man och jag spelade i Arsenal. Konkurensen om min tid var inte densamma som för dagens barn. Barnprogram fanns det en liten stund varje kväll innan pappa och mamma skulle se nyheterna. Medan de såg på nyheterna visste man att man skulle knata sig i säng med sällskap av något att läsa. Man övade sig på att läsa varje dag och det var lite häftigt att läsa. Boktipsen fick vi av varandra och ingen stoppade oss oberoende vad vi lånade. Det fanns riktigt tuffa böcker som alla ville läsa. När sommaren kom njöt jag av regniga dagar för då fick man läsa serietidningar hur mycket man ville. Var man lite om sig och kring sig fanns man på på plats vi scouternas pappersinsamling och försåg sig med serietidningar. Man hade inte så mycket som konkurerade med läsningen som dagens barn har och när man väl läste satt man där en längre stund. Man tränade sig omedvetet i att bli en uthållig läsare.

Jag hade och har lyckan att ha en läsande pappa. Han läser fortfarande "Det bästa" och när han var klar med ett nummer så gick jag genast och tog det. I början läste jag vitser och kanske om ett mysterium för att som tonåring läsa hela numret från pärm till pärm, precis som min pappa. Jag snor fortfaranade "Det bästa" när jag kommer till mitt barndomshem. Det sitter liksom i...

"Läsning och samtal kring skönlitterära texter är ett sätt att arbeta med skolans demokratiuppdrag. I samtal om skönlitteratur kan läsaren utveckla sin förmåga att förstå världen och andra människors handling ur andra perspektiv än det egna. Att en del elever avvisar denna möjlighet blir ett problem i skolan. Men om inte det omgivande manssamhället visar pojkar att läsning av skönlitteratur är viktigt, så kommer pojkarna inte heller att tycka det. Och om vuxna män inte läser böcker, så kommer inte deras söner att göra det." (utdrag ur en artikel i DN: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/pojkar-laser-bara-om-man-ocksa-laser/)

Utdraget lyfter fram skönlitteraturens betydelse för elevens utveckling, både vad gäller läsförmåga och personlig utveckling. Artikeln är en bra sammanfattning av skolans utmaning vad gäller att locka pojkarna till att bli aktiva läsare. Visa för era barn att ni läser för det tror jag att ni gör, men jag börjar se en utveckling att det inte alltid syns. Läsandet har útvecklats i takt med samhället. Det börjar bli vanligt att ladda hem e-böcker och jag och frugan sitter ofta med en Iphone eller Ipad och läser skönlitteratur. Om man skulle filma oss skulle det vara omöjligt att avgöra vad vi sysslar med framför skärmarna men faktum är att vi många gånger läser. Men det syns inte. Just nu krånglar tekninken och jag har en tjock deckare som jag släpar med mig mellan stugan och hemmet. Roligt med är det med riktiga böcker  men vi ska komma ihåg att läsandet har förändrats och att det finns olika sätt att läsa skönlitteratur. Jag inledde med att den här bloggen har nästan 40% läsare som använder läsplattor. Frågan är hur många läsare av skönlitteratur finns det som föredrar en läsplatta eller smartphone som man ändå alltid har med sig?

För att bli bra på något måste man öva. Man kan ha svårigheter som dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter, men för att bli en bra läsare måste man öva. Olika läsförmåga har vi alla och bra utgående från sitt eget perspektiv är givetvis det jag syfter på. När man intervjuar en toppidrottare eller skicklig musiker och de får frågan hur de kunde bli så bra kommer ofta svaret: "Träning och åter träning", det samma gäller läsning. Toppidrottare är motiverade att träna och skolan och föräldrar ska försöka motivera eleverna att bli läsare. Det ska vara kul att läsa! Där har vi en gemensam utmaning, att få våra barn att känna glädje i att läsa.

 

 

Andreas Wiklund

 

Skolföreståndare Lemlands grundskola



Skolans fina skolgård lockar till mycket och inte alltid till lek

Vi har en härlig skolgård som lockar barn i alla åldrar till lek och samvaro. Under senare tid har annan aktivitet ökat som jag vill informera om.

På måndagar får vi inleda skolveckan med att städa undan ölburkar och fimpar får skolans gård. Speciellt innangården vi modulen (skolans västra sida) är ett populärt ställe för att röka och dricka öl.

Det jag vill med det här inlägget är att informera er om att skolans gård är en samlingsplats för ungdomar på helger. Här finns regnskydd och belysning. Jag skulle gärna se att vuxna när de har passligt besöker skolans gård under kvällar och helger för att få det här att minska.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare, Lemlands grundskola

Dags för ny matsal, kök och två nya klassrum - byggtider igen!

Det här terminen är skolan åter till viss del en byggarbetsplats. I september kommer nästa etapp av ombyggnaden av skolan att påbörjas. Den första delen var förverkligandet av Valbohallen och nu väntar ombyggnaden av den gamla gymnastiksalen, köket och matsalen.

För att täcka alla behov av undervisningsutrymmen har vi en modul på skolgården. Den har fungerat bra. I den har specialklassen Blåbärsvrån haft sin verksamhet sedan läsår 2010-2011 och språkundervisning samt matematikgrupper har även de använt modulen. I ombyggnaden kommer det att byggas två utrymmen som ersätter modulen, vilket innebär att vi kan ha all undervisning under samma tak. Ombyggnaden beräknas vara klar under höstterminen 2013.

Den största förändringen vi har gjort inför det här läsåret är att vi äter i Valborg under höstterminen. Valborgs kök har byggts om och hela lokalen har sanerats. Dessutom har frivilliga krafter hjälpt till att måla Valborg invändigt. Fantastiskt att det finns personer i Lemland som ställer upp på sin fritid för att vi skall få en trevlig miljö att äta i. Många är det som hjälpte till med målningen och jag vill framföra mitt stora tack till er som hjälpte till.

Kökets personal har inom en kort tidsram samarbetat för att hinna klart innan skolstart och de hann! Det var imponerande! Byggnadskommittén visat stor förståelse för kökets behov vilket har underlättat.

Vi har i och med ändrade förutsättningar att äta ändrat på lektionstiderna. Det gynnar lunchen som nu är en timme lång för alla elever. Under den här tiden skall de hinna äta och leka, vilket skall ge en positiv effekt och att vi på det här sättet får ner tempot i skolvaradagen. Alla får möjligheten att i lugn och ro äta och leka, vilket borde gynna både elever och personal.

Så här ser lektionstiderna ut för alla elever i skolan:

Lektion 1: 08.30-09.15
Lektion 2-3: 09.30-11.00 (man tar en liten paus/rast tillsammans med sin lärare)
Lunch: 11.00-12.00
Lektion 4: 12.00-12.45
Lektion 5: 13.00-13.45
Lektion 6: 14.00-14.45

I mitt förra inlägg skrev jag om att man kommer långt med rätt inställning. Jag är säker på att personalen i köket hade lättare med utmaningen att iordningställa Valborg som skolmatsal tack vare att de hela tiden tänkte att "det här fixar vi". De första två dagarna har gått över min förväntan och eleverna verkar trivas med att äta på Valborg.













Andreas Wiklund


Skolföreståndare, Lemlands grundskola

Läsår 2013-2014 - Välkomna till det nya läsåret!

Tiden rusar fram. Vi kan lägga sommarlovsdagarna bakom oss och med nya krafter ta tag i hösten med allt vad det innebär.

Skolmänniska som jag är läser jag forskningsraporter nu och då och via Facebook har jag snappat upp den här artikeln.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-tank-dig-smart-och-frisk/

Under mina år som lärare och skolföreståndare har jag många gånger sett hur mycket rätt inställning betyder kombinerat med god självkänsla och självförtroende. Ni vet alla hur svårt det är att hitta det sinnestillståndet men om man är medveten om tankens kraft att hjälpa en själv att lyckas bättre, finns i alla fall förutsättningarna att göra det. Om man tror att man kan, lyckas man alltid lite bättre än vad man skulle göra ifall man inte trodde det. Enkelt men ändå så svårt att komma ihåg.

Samma tema har en norsk föreläsare, Lars Losvik, som jag har haft nöjet att höra två gånger här på Åland (http://www.larslosvik.com/). Han talar bland annat om mentala spår och hur man kan skapa positiva menatala spår genom att medvetet tänka positivt. Tänker man varje dag på glädjen att få komma till sin arbetsplats och det positiva som finns där skapas menatal tankespår i hjärnan som hjälper en att känna en mer positivt laddad energi när man väl är där. Det är så lätt att fokusera på det negativa men om man medvetet fokuserar på det som är bra har det en tendens att växa. Överlag har det som man fokuserar på en tendens att växa så gör som Lars och till viss del jag själv. Fokusera på det postitva så växer det!

Med de här orden vill jag hälsa alla elever, föräldrar och personal välkomna till läsår 2013-2014! Det ska bli ett bra läsår och följ mitt råd att fokusera på det positiva vi har omkring oss så bli allting så mycket lättare.

Andreas Wiklund


Skolföreståndare, Lemlands grundskola

Tack för ett trevligt skolår!

Ett skolår består av som mest 188 skoldagar då eleverna är i skolan. Det kan variera lite och i år är det 185 skoldagar beroende på hur lovdagarna ligger placerade. Lärarna har fler arbetsdagar än så men vi skall ha eleverna i fokus så vi brukar tala om att vi har 188 skoldagar under ett år i skolan.

Skolan är samhällets spegel brukar det heta och till stora delar är det sant. Under ett skolår finns det glada dagar och ledsna dagar, det finns fina erfarenheter och det finns dåliga erfarenheter. Det går upp och ner som allt annat i livet.

När jag blickar tillbaka på skolåret är det precis så det är. Lyckligtvis överväger det positiva och kommunens satsningar på skolan är vi tacksamma för. Vi har haft mestadels framgångar och för att finna styrka inför nästa läsår väljer jag att fokusera på dem. Vi har helt enkelt haft ett bra läsår och vi går in i sommarlovet med krafter kvar att njuta av sommaren. En av framgångarna är förverkligandet av Valbohallen och vi skall tillsammans fira skolavslutning i den för första gången. I höst kommer nästa etapp att förverkligas då skolan får en ny matsal, köket renoveras och två mindre klassrum byggs för att ersätta modulen. Efter det har vi ett skolhus som är en helhet och anpassad efter de behov skolan har.

Vi ser med glädje fram emot nästa skolår.

Jag inledde det här inlägget med rubriken "Tack för ett trevligt skolår!". Jag vill passa på att tacka alla som bidrar till skolans verksamhet och alla har viktiga roller. Jag vill tacka alla elever och föräldrar. Jag vill även tacka alla kolleger för ert fina arbete under skolåret. Ett tack riktar jag även till Hem och skola. Vi har ett mycket välfungerande bibliotek och fritidskansli, Cia  och Jenna förtjänar ett  stort tack. Jag vill slutligen tacka alla andra som bidrar till verksamheten, skolskjutsidkare, fastighetsskötare och elevvårdspersonalen Johanna Welander (skolpsykolog) och Petra Franzén-Holmberg (skolhälsovårdare).

Jag har säker glömt någon men alla är viktiga och bidrar på sitt sätt till en välfungerande skola.

Till slut vill jag önska er alla en riktigt skön sommar. Vi har några skoldagar kvar innan sommarlovet men de brukar rusa iväg. Njut av varje solstråle så ses vi igen den 19/8 kl. 08.30 då nästa skolår startar!

Andreas Wiklund

Skolföreståndare, Lemlands grundskola

 

Nedräkning pågår.... 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1... Sommarlov!

I dag är det exakt tio dagar kvar i skolan. Om  man ska vara noga så är det 9 skoldagar och avslutingsdagen kvar innan eleverna får sitt efterlängtade sommarlov. Den här veckan är vanlig vecka med vanliga schemat och ämnen på de tider det brukar vara. Det är skönt det med. En fungerande vardag är navet i skolan, navet i resten av livet är det väl likaså.

Nästa vecka är det allt annat en vardag. Varje dag händer det något utöver det vanliga, men allt är enligt de traditioner vi har under den sista skolveckan för året. Här kommer en liten summering av vad som kommer att hända under vecka 23:

Måndag 3/6:
Skolan har sin traditionella fotbollsdag på Bengtsböle IP. Köket serverar lunchen på Bengtsböle. Fotbollsdagen är en tradition som är uppskattad av både elever och personal. Lärarna ställer upp med ett lag i finalen och i år känner jag på mig att vi får tufft motstånd. Idrottskläder skall alla ha denna dag.
Skoldagen följer schemats vanliga tider.

Onsdag 5/6
Traditionsenligt deltar eleverna i en avslutningsgudstjänst. Vi promenerar tillsammans till kyrkan.
Skoldagen följer schemats vanliga tider.

Torsdag 6/6
Vi har vår första avslutning i Valbohallen och den här dagen kommer det att vara genrep i Valbohallen. Det ska bli roligt!
Skoldagen följer schemats vanliga tider.

Fredagen 7/6
Skoldag kl. 09.00-10.30 (ca!)
Avslutning kl. 9.00 i Valbohallen. Efter avslutningen samlas eleverna i sina klasser för utdelning av omdömen. Ni som önskar skolkjuts till avslutningen skall komma ihåg att anmäla det på inbjudan som kommer inom kort. Efter avslutningen väntar det långa och mycket välförtjänta sommarlovet.

Tänk att det funkade så bra med iPads i skolan!

 

IPads väcker lust att lära!

 

Överallt finns de.... elever som med alla "kunskapsluckor vidöppna" ivrigt använder skolans iPads i undervisningen. Vi är nu i full gång och användningsområdena är oändliga.

Igår när jag skulle fara på ett ärende såg jag några flickor vid Valborg. Ivrigt filmade de ett experiment som ingick fysikundervisningen. Med rosiga kinder filmade de hur det gick och experimentet fick en dimension som man som lärare inte alltid når - deras nyfikenhet och kreativitet.

Lådan med 16 iPads står mestadels tom bredvid dataskåpet. Härligt! Idag var en grupp pojkar ute på gården och gjorde ett annat experiment och jag passade på att ta några bilder och en liten filmsnutt.

Tänk vad bra och roligt på alla sätt och vis!

Då var vi igång!

Nu finns all teknik på plats och våra elever har möjligheten till att använda Ipads i undervisningen. Otroligt roligt och skönt att lärare och elever får mjukstarta i vår och känna sig för med den nya tekniken.

Otroligt roligt och inspirerande för både lärare och elever! Vi jobbar vidare.

Läsförmågan kan aldrig underskattas men alltid uppskattas och uppmuntras!

Idag tänkte jag skriva om läsning. Under läsåret 2012-2013 är läsning ett av våra tyngdpunktsområden och ett återkommande inslag i pedagogiken. Just nu har vi besök av läshunden Alma. Alma har fått höra alla elever i åk 1-2 läsa högt. Forskning sker hela tiden på området läsning. Ett av resultaten som forskningen gett oss är vikten av att man får möjligheten att läsa högt för en lyssnare som helhjärtat tar del av det man läser. Vikten av att höra det man läser, sin egen röst, förälderns röst eller lärarens röst kan inte underskattas. Här har tekniken gjort enorma framsteg och till exempel har appar gjorts som gör att när man skriver sig till läsning även kan höra sin text läsas samtidigt som man skriver. Testa appen Skolstil! Sär här såg det ut när Mathilda läste för Alma.

 

Det har gjort ett flertal reportage om läshundar i massmedia. Ni kan till exempel läsa den här artikel som publicerades för ett år sen:

 

http://www.alandstidningen.ax/article.con?iPage=1&id=29508

 

Läsningens betydelse för inlärningen är inget nytt men har under många år lyfts fram som ett område som skolor bör uppmärksamma. En av orsakerna är att pojkarnas läsutveckling är väsentligt annorlunda än flickorna. För att tala klarspråk så läser pojkarna sämre än flickorna. Att locka pojkarna till att bli aktiva läsare är svårare än att få flickor att bli aktiva läsare. Vad kan skolan och hemmen göra för att hjälpa pojkarna i sin läsutveckling? Den som alla föräldrar kan göra är att läsa för sina barn. Att sluta läsa högt för tidigt för sitt barn kan vara en av orsakerna till att läsförmågan påverkas. Att skapa en positiv bild av läsandet är väldigt viktigt, det ska vara kul att läsa och vi vet alla att vi inte kan lyckas ifall man känner att läsningen är ett tvång. Det gäller för vuxna och barn. Skolan skall lyfta fram läsningen som något viktigt, till exempel har vi regelbundet något som vi kallar för "Hela skolan läser". Det innebär att alla i skolan under en lektion läser: lärare , elever, assistenter, lokalvårdare, föreståndare. Köket läser inte men om de skulle kunna ta en timme paus så vet jag att de skulle göra det. Det spelar ingen roll vilket ämne man har för precis den timmen finns inget viktigare än att läsa. Jag inledde det här stycket med att kalla pojkars läsutveckling för annorlunda och jag läste i veckan en forskningsrapport som lyfte fram pojkarnas mognad som en av faktorerna som kan vara av betydelse. Faktum är att när pojkarna går ut grundskolan är deras läsförmåga sämre än flickornas. Om man ser det i relation till att pojkarnas allmänna mognad utvecklas i en annan takt än flickornas, kanske en av förklaringarna kan finnas där.

 

Uppmuntran och uppskattning är saker som man vet att ger resultat. Detta gäller även läsning. Att ge plats till läsning och skapa en positiv attityd till läsning redan när barn är små är ett sätt. Kanske vi underskattar läsningen som fritidssyssla. Det finns ett litet klipp där Cia pratar om precis det här. I höst planerar vår fritidssekreterare och bibliotekssekreteraren att starta en läsklubb. Det skulle ge de elever som gärna använder sin fritid till läsning ett ställe där man med andra som har samma fritidsintresse få syssla med sin hobby - läsning. Vilken toppen idé!

 

Jag avslutar det här inlägget med att ge er länken där Cia pratar om läsning och om ni har tid över i påsk - passa på att läsa en bok eller ännu bättre, läs en bok högt för era barn!

 

http://www.youtube.com/watch?v=Qj29YOGonL0&feature=youtu.be

 

 Glad påsk!

Dags att bygga matsal och ett nytt kök! Äntligen!

Ungefär så här har mina år som föreståndare sett ut vad gäller stora projekt....

2009-2010
Vi gjorde om organisationen från att ha varit åldersintegrering 1-3/4-6 till nuvarande organisation. Ett intressant utvecklingsarbete.

2010-2011
Sjösättning av den nya organisationen.

2011-2012
Planeringen och projektering av skolans nya gymnastiksal. Bygget inleddes i januari 2012.

2012-2013
Gymnastiksalen börjar byggas och står färdig som Valbohallen i december 2012. På vårterminen 2013 inleds planeringen av nästa byggprojekt, ombyggnad av köket, gamla gymnastiksalen byggs om till matsal och klassrum. Samma projekt innehåller uppgiften att planera in att eftermiddagshemmet i skolan.

2013-2014
Ombyggnad av kök, gamla gymnastiksalen blir matsal och klassrum.

Under åren har vi förbättrat den organisation vi nu har. Nästa läsår kommer vi att ha en kort fredag för alla elever. Vi kommer även att ha endast ett matlag. Det beror till viss del på att vi inte kan äta i skolan under den tid som byggandet av kök och matsal pågår. Det finns olika sätt att lösa det, men oberoende hur man löser frågan var man äter under byggtiden finns det goda möjligheter nära eller i skolan. Allt beror på när bygget startar. En av drömmarna vi har är att även efter byggandet av matsal, klassrum och matsal är avslutat, alla äter tillsammans i ett matlag. Det skulle ge en lugnare matsituation för eleverna, mer tid till att äta och leka samt lättare för köket att hålla en hög kvalité på maten.

Vi utvärderar ständigt vad vi gör på skolan och förändrar vad vi känner att behöver förändras. Just nu pågår det interna arbetet med nästa års arbetsplan. Arbetsplanen är det som beskriver hela skolans verksamhet. Årets arbetsplan hittar ni på skolans hemsida (www.lemlandsgrundskola.ax). I slutet på april eller i början på maj kommer alla föräldrar att bjudas in till en kväll där man diskuterar skolans verksamhet och vi presenterar förslaget till nästa års arbetsplan för er. Välkomna! Inbjudan kommer inom kort.
Tanken med den här kvällen är att ni som föräldrar skall få möjligheten att framföra önskemål på verksamheten. Ett exempel på det är den korta fredagen som framkom som önskemål under förra årets kväll. Vi kan kanske inte hörsamma alla önskemål men de sparas och vi försöker ta hänsyn till dem så mycket som möjligt när vi planerar vår verksamhet.

Idag träffas personal från daghemmen och klasslärarna för årskurs 1-2 för andra gången. De träffas för att planera nästa års klasser. Dagen för inskrivning närmar sig och snart kommer det en annons i tidningen där alla föräldrar och ivriga blivande elever får komma till skolan för att får skriva in sig i skolan. En viktig kväll för alla - lärare, elever och föräldrar. Inskrivningen är en start på något nytt och för mig ett viktigt vårtecken.

Ha en skön vår och njut av solen. Även fast termometern visar minusgrader så värmer solen gott och ger energi till oss alla. Våren innebär för mig förberedelse, är det inte trädgården man pysslar i är man på stugan eller skrapar på någon båt. Passa på att vara aktiva i vårsolen, sen spelar det ingen roll vad man gör bara man är ute.

MIP och iPads hela dagen och i framtiden...?

Idag skall jag bli lite klokare. Det vet jag. Jag börjar dagen med att diskutera lagar och paragrafer som rör IT-frågor i skolan. Jag tänkte vara riktigt modern och uppdatera det här inlägget live.

Kommentera gärna under tiden jag skriver. Det ska bli en intressant dag.

Om det där med att bli lite klokare tänker jag så här... Kan jag koppla ihop det jag lär mig idag med något som jag kunde sen tidigare blir jag lite klokare/förståndigare, kanske...

Jag är på kurs, MIP = Media- och IT-kompetens i Praktiken för skolledare. Vi diskuterar barns mediavanor. Vet vi något om dem? Vet vi vad de gör på nätet egentligen? Ja, det vet vi men vi vet inte vart deras vanor tar vägen i framtiden. Vi delar en rädsla för vad de gör på nätet, kanske är det samma rädsla för det okända som vi känner som föräldrar alltid har känt. Hur mycket skall man begränsa deras användande av digitala redskap? En tanke är att sovtid är viktigare än skärmtid. Fasta rutiner vad gäller sova, läxor och mat är något som vi bör värna om. Som ni märker har jag inte svar på alla frågor, men att som förälder vara noga med fasta rutiner och se till att barnen får sin rätt till sömn är något som vi kan göra.

Goda sömnvanor är en viktig del av en bra livsstil. Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Dessutom växer och utvecklas barn snabbt, därför behöver de mycket sömn.

IT har blivit en helt naturlig del av våra elevers liv. Detsamma gäller deras tid i skolan. I vår skola har har vi fyra trivselregler. Istället för att skriva detaljerade regler för hur eleverna skall göra när de använder datorer i skolan, fungerar skolans allmänna regler för även det här. Man skall visa hänsyn till varandra, respektera varandra och vara försiktig med skolans datorer.

Då var det dags för kurs i Ipads i undervisningen. Jan Alin från Vasa Övningsskola föreläser om hur man använder iPads i undervisningen. Ett bra sätt att starta projektet. Vi skall lära oss hur man i praktiken kan använda IPad i klassrummet. Ett bra sätt att börja, en erfaren pedagog som vet vad man inte ska göra men framför allt vad man ska göra.

Att inse att man behöver hjälp är något som jag har i sett idag. Med Jans hjälp kommer vi att slippa några av de misstag som vi annars skulle göra. Visserligen lär man sig kanske allra mest genom misstag men genom att inse behovet att man behöver hjälp vinner man tid. Tiden är kanske det vi har minst av i det moderna samhället. Tiden vi har sparat genom att anlita Jan som föreläsare kommer eleverna till gagn och det är för dem vi finns till. Elevernas behov i fokus som alltid. Med på föreläsningen är lärare från Lumparland, Lemland, träningsundervisningen och distriktets IT-handledare samt några till som har arbetsuppgifter nära elever eller administration. Föreläsningen kommer hela distriktet till nytta och glädje, precis som det ska vara.

Jan berör bloggar i skolan. Det visar sig att Jans klass använder bloggar på samma sätt som vi gör. Det känns som om vi är på rätt väg. Bloggar ger oss alla möjligheten till att få inblick i vad vi gör i skolan. Vi vinner alla på öppenhet och eleverna får en chans att få mottagare för det de gör i skolan. Deras skolarbetet känns viktigt att visa upp. Viktigt på riktigt som det heter.

Nu slutar den här lilla LIVE rapporteringen med en bild på Jan Alin. Tack Jan för en bra föreläsning och till er alla läsare önskar jag en riktigt trevlig helg!

Halvlek i terminen!

När sportlovet har passerat känns det som om man har nått halvleken i terminen fast det inte är så. Vårterminen består av 22 veckor och vi har nu avverkat 7 av dem. Kanske det är de ljusa morgnarna som gör att det känns lättare.

Det är våren som nalkas och som jag först tänkte beröra. Skolan och skolgården har blivit ungdomarnas samlingspunkt, särskillt efter att vi har fått en multisportarena och skolans nya gymnastikhall har lett till att ännu fler barn och ungdomar rör sig i och runt skolan även kvällstid. Det är riktigt roligt och något som jag ser som helt rätt utveckling. Men det här får vissa följder som jag tänkte beröra och det är mestadels positivt, men jag tänkte börja med att be om hjälp.

Skolbyggnaden har många vinklar och vrår. När vårsolen börjar skina samlas ungdomar och barn på trappor och bänkar som finns runt skolan. De har skönt i vårvärmen då det alltid finns lä att hitta på skolan och de har en fin lekmiljö att vistas i. Vi som arbetar på skolan uppskattar att skolgården är attrraktiv och används. Men vi behöver hjälp med en sak. Tyvärr finns det ett fåtal undomar och barn som skräpar ner och till viss del sysslar med skadegörelse. Vi skickade hem ett brev till alla hushåll i Lemland om multisportarenan i höstas och jag vill tacka er alla för hjälpen, det fungerade bra vid "Multin" under resten av hösten. Det är samma önskan jag ber om även den här gången. Far gärna en extra tur via skolan kvällstid. När våren kommer brukar vi hitta spår av de som känner sig ostörda på skolgården och pysslar med sådant som de inte skall pyssla med. Personalen får efter helgerna plocka upp fimpar och ibland även ölburkar och flaskor på skolgården. Om ni när ni ändå passerar skolan, tar en exttra tur via skolgården på helger och kvällar minskar det här. Nu är det fler ännu fler hörn att gömma sig i än någonsin på skolgården och vi på skolan har våra farhågor att det kan bli en sådan utveckling att ungdomar och barn gärna gömmer sig här på kvällar och helger.

Det andra som glädjer mig är att skolbyggnaden numera känns som ett nav vad gäller barns, ungdomars och vuxnas fritid vad gäller idrott nu när Valbohallen är klar och igång. Samarbetet med LIF känns inspirerande och i vår skall skolan få vara värd åt ett svenskt lag som kommer att övernatta i skolan under en turnering i Valbohallen. Det är precis sådana synergieffekter som är positiva för alla i kommunen och skolbyggnaden används i en större utsträckning än tidigare. Dessutom på ett sätt som ger eleverna en möjlighet att skapa kontakter med andra barn genom att skolan kan samarbeta med LIF och deras gäster får bo i skolan. Härligt! Det ska bli roligt att få gäster senare i vår. Att den nya gymnastiksalen har nyttjare i alla åldrar känns berikande, allt från pensionärer som spelat boule till små barn som deltar i idrottsskola. Härligt det med!

Det var allt för den här gången. Jag återkommer snart med nya inlägg.

Ha det skönt i vårsolen!

Hälsningar

Andreas Wiklund
Föreståndare Lemlands grundskola

En liten vrå på skolan...

Andreas blogg - det första inlägget!

Rektorn för Högskolan på Åland har en blogg. I den diskuterar han aktuella ämnen som han vill föra fram till läsarna. Bloggar har vi sedan länge i skolan för att informera om vad som händer i klasserna för föräldrarna. Nu tänkte även jag börja delta i bloggandet och jag kommer även att länka det till skolans sida på Facebook.

Lärarna är precis inne i ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Lemlands grundskola, Lumparlands skola och Träningsskolan är pilotskolor i SÅHD vad gäller Ipads i skolan. Projektet består av två delar. Lärare som använder iPad i sin vardag i klassen och eleverna som en naturlig del av deras skolarbete.

Lärarna har numera en iPad som arbetsredskap med syftet att lära sig mer om den pedagogiska utveckling som finns med att använda iPads, läsplattor, lärplattor, pekplattor i klassrummen. Kärt barn har många namn... Lärarna skall förutom att lära sig pedagogiska metoder sträva till ett mer papperslöst arbete där man med digital teknik förenklar sitt arbete med iPad som redskap. Spännande!

Vi samarbetar med Pedagogiska fakulteten som kommer att föreläsa för oss om deras erfarenheter vad gäller att använda iPads i pedagogiken. Den 8/3 kommer Jan Alin till oss för att lära oss hur de på Övningsskolan i Vasa arbetar med Ipads i skolan. Det ska bli riktigt intressant!

Vi tror framför allt att det är de yngre eleverna som kommer att ha mest nytta av iPads i skolan. Inloggningsuppgifter är svåra att minnas och ibland ännu svårare att skriva rätt när man är liten. Att iPadden inte behöver inloggningar och alltid är på är en annan fördel som de yngre eleverna kommer att ha nytta av. Alla elever i skolan skall få använda iPads men pedagogiken och apparna är hittills mest inriktad mot elever i åk 1-2, men metoderna hur man kan använda Ipads i pedagogiken för äldre elever utvecklas hela tiden.

Det här inlägget skriver jag på en IPad med hjälp av en app som heter Blogger. Ett bra exempel på hur tekniken har förenklat en del av mitt arbete. Lättare har det aldrig varit att nå ut med information till föräldrarna. Teknik kan hjälpa bara man vet hur man ska använda den på rätt sätt.

Hälsningar

Andreas Wiklund
Föreståndare Lemlands grundskola.