onsdag 17 december 2014

En riktigt God Jul till Er alla!

Idag har skolan sitt traditionella julbord. Köket lagar sin mat från grunden och under veckan har skolan fyllts av dofter från köket som skvallrar om att vi idag än en gång ska få njuta av ett traditionellt julbord.

Skolans julbord är ovanligt i skolans värld. Det är inte ovanligt att ha ett julbord, men det är ovanligt att ha den kompetens i ett skolkök som vi har i Lemland. Ros-Mari och Jessica är fantastiska kockar och lagar sin mat med kärlek och från grunden. Barn i dagens samhälle får ofta en annan typ av mat serverad. Åtminstone jag kokar inte en god buljong några dagar innan till soppan utan jag tar till en buljongtärning och lite fonder för att få en fyllig smak.  Ros-Mari och Jessica lagar först en buljong till soppan, stiger upp lite tidigare för att baka bröd till soppan, kokar sin soppa till ca 300 personer. Allt anpassat till att 43 av dessa personer har någon diet som de ska ta hänsyn till både vad gäller brödet och soppan. Malla finns med i köket som köksbiträde och även Malla gör en arbetsinsats utöver det vanliga för att göra maten vacker och matsalen till något vackert och stämningsfullt.

Mitt eget julbord är inte lika välgjort som skolans julbord. Det är familjens favoriter och anpassat efter de förutsättningar min familj har. Därför ser jag även en pedagogisk poäng i skolans julbord. Eleverna får möjligheten att njuta av en festmåltid i en vacker sal och lär sig hur det är och hur man ska vara i en sån situation. Lärorikt och bra att kunna i livet.

Julen är en tid av väntan, förväntning och hoppeligen frid. Man kan finna frid på många sätt och vis, det viktigaste är att man får en vila och känsla av frid så att man kan ladda sina batterier. Hur det sker är upp till en själv. Samhället ändras och så går det även med vårt sätt att fira jul.

Jag vill avsluta denna julhälsning med att tacka alla som hjälper till för att skolan skall fungera. Den här gången väljer jag att lyfta fram Hem och skola föreningen som har många givande projekt som förgyller skolans verksamhet. Tack!

Men det jag önskar Er alla är en fridfull jul och ett gott nytt år! Använd tiden till vila på ert eget sätt och njut av ledigheten.

Med juliga hälsningar

Andreas Wiklund, föreståndare Lemlands grundskola

 













måndag 3 november 2014

Reflexer, höst, böcker och snart är det jul!

Jag har haft ambitionen att skriva ett inlägg varje månad, men jag kan konstatera att det inte blev något skrivet i oktober.

Det har hänt massor i oktober och jag tänkte lyfta upp några saker.

I slutet på oktober var trafiksäkerhetskonsulent Catharina Smiderstedt på besök. Utan att närmre gå in på vad hon berättade om i klasserna så vill jag belysa vikten av att använda reflex och ännu bättre reflexväst. Ett tips är att fästa ett reflex på varje jacka man har, som en rutin på samma sätt som man byter vinterdäck eller tar upp båten inför vintern. Det handlar att komma sig för och vad gäller reflex kan det även handla om en billig livförsäkring.

Vi hade även Karius och Baktus på besök. Svenska teaterns pjäs Karius och Baktus tog en sväng via Åland och hela skolan fick ta del av deras pjäs. Goda vanor att borsta tänderna förmedlades på ett lustfyllt sätt och jag hoppas att deras besök hjälpte i alla fall någon elev att bli bättre på att borsta sina tänder.

Vi har haft Höstsjung i skolan. Det är en tradition där hela skolan samlas för att sjunga sånger tillsammans. Den här gången inledde vi samlingen med Ålänningens sång och Vem kan segla förutan vind. Alla elever kunde texterna till de här sångerna och det är viktigt att vi lär ut sånger som har stor historisk betydelse för Åland. Ni kan lyssna på hur det lät om ni klickar här!

Oktober avslutades med att köket gjorde om hela matsalen i temat Halloween. Vi uppskattar mycket deras sätt att göra det där lilla extra för eleverna. Detta trots att de jobbar under tidspress för att hinna med sina arbetsuppgifter som skolans kök men framför allt som  kommunens centralkök. Bra jobbat!

Jag vet att just nu pågår utvecklingssamtal som bäst i stort sett alla klasser. Jag har då och då kontakt med föräldrar och andra som är intresserade av skolan. Tveka aldrig att ringa ifall ni har några frågor eller maila. Om jag inte svarar direkt så ringer jag alltid upp när jag har tid.

Till sist vill jag göra reklam för två evenemang den här veckan:

Läs-Mys den 6/11 kl. 18-20 i biblioteket och matsalen.  Det är ett samarbete mellan Hem o skola, Lemlands grundskola, Äldre rådet och biblioteksnämnden. Vi ordnar en kväll varje månad för att väcka läslusten bland barnen i Lemland. Enligt mig finns inget bättre än att läsa en bok en höstkväll, gärna framför brasan med något gott att äta. Precis det erbjuder vi på Läs-Mys. Dessutom kommer det en hemlig gäst!

Spökfesten den 7/11 kl. 18.30-20.30 i Valbohallen. Hem o skolas populära Spökfest ordnas igen. Om ni som föräldrar kan ställa upp och hjälpa till skall ni kontakta Hem o skola. Det behövs alltid hjälp av några föräldrar. Tack Hem o skola för att ni ordnar Spökfesten!

Mycket roligt är på gång som ni märker. Jag hoppas att ni passar på att besöka veckans evenemang och att ni gör som jag och njuter av en god bok så ofta ni kan. Det är en perfekt syssla när höstmörkret är här på riktigt och vinden viner i knutarna.


Andreas Wiklund

Skolföreståndare, Lemlands grundskola

fredag 19 september 2014

Skolporten - om du vill läsa mera!

Om du vill kan du via Skolporten hålla dig uppdaterad på skol- och forskningsnyheter inom utbildningsområdet.

Här hittar du Skolporten på nätet och lite andra platser:

www.skolporten.se

www.facebook.com/skolporten

www.skolporten.blogspot.com

www.twitter.com/skolporten

www.skolporten.se/nyhetsbrev


Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Elevhälsa dag 2

Då var det dags för dag 2. Den ska bjuda på "Hjärna i skolan", "Samverkan - med eleven i fokus", "Självskadebeteende hos unga" och "Hur gör vi med ELOF? - elever som inte vill gå till skolan".

Allvarligare ämnen än i går som kräver mer eftertanke innan man skriver i bloggen. Därför kommer rapporten inte direkt utan senare under dagen.

Hjärnan i skolan - Marie Ryd

Hennes föreläsning kommer på mailen och de anteckningar anteckningar jag skriver är som tidigare en blandning av hennes föreläsning och mina egna tankar.

Marie inleder med en ntroduktion/genomgång av hjärnans funktioner.

En tanke kan bygga om hjärnan. En föreställning/tanke skapar synapser och aktiverar neuronala nätverk. Det är aldrig slöseri med energi att vända energin inåt.

Maten i skolan = en möjlighet/nödvändighet för att utveckla neuronala nätverk. Det måste vara ett argument när man kämpar för mera pengar för mat i skolan. 2% av kroppen gör av 20% av kroppens energi. 

Mindfullness - handlar om perception. Man är med i situationen med hela sinnet, så enkelt men ändå så svårt. Man upplever Flow. 

Flow = tydliga mål, omedelbar feedback, balans utmaning - förmåga, koncentrationen fördjupas, kontroll, nu är det enda som finns, tidsupplevelsen förändras, jaget i uppgiften förloras, utvilad, dygnsrytmen påverkar. Hur passar det här in i skolans system med raster, avbrott i elevernas koncentration?

Vi måste använda arbetsminnet med respekt. Arbetsminnet är som en scanner och är möjligt att träna. Det upptar allt mer av skolans medvetande och ökar i betydelse. Hur kan vi ta till vara kunskapen? Med respekt menas den otroliga mängd information arbetsminnet bearbetar, 10 byte/sek möter ögat varje dag och hela tiden.

Beslutsfattande kan ske intuitivt eller reflekterande. Det påverkas av det mentala sinnestillstånd man är i, mer än man tror. Det gäller alla beslut man må ta under en dag, allt från vilken mjölk man köper till beslut av vikt. I skolan behöver vi fokusera på det mentala sinnestillståndet. Var är vi och hur mår vi? Påverkar det vårt beslut?

Relationer är så viktiga för oss att det är högsta prioritet för hjärnan. Om man är otrygg kan man inte lära sig något. Tryggheten kommer inifrån. Om man är trygg, god självkänsla så finns det utrymme för att lära sig. 

Det mentala sinnestillståndet smittar genom spegelneuroner. På vilket sätt du möter gruppen påverkar. Mentalisering är en viktig pedagogisk förmåga. Den är träningsbar och formbar. Dessutom är det viktig ledarskapsförmåga.

Empatin och medkänsla fungerar belönande för individen. Dopamin belönar hjärnan och skapar en win-win situation. Bara vinnare med andra ord. Vi har samma smärtsystem för fysisk- och socialsmärta. Här blir empatin och medkänslan viktiga att betona i skolan.

Akut stress kan vi hantera. Den kroniska stressen kan vi inte hantera. Hjärnan fastnar i ett hotläge, kognitionen försämras. 

SCARF - där hänvisar jag till åhörarkopior. Det handlar om 5 sociala domäner som är känsliga för hot vs belöning. Här kan man läsa mer om det:
 
  • Status: Our relative importance to others
  • Certainty: Our being able to predict the future
  • Autonomy: Our sense of control over events
  • Relatedness: Our sense of safety with others
  • Fairness: Our perception of fair exchanges between people
http://thehypertextual.com/2013/04/23/social-neuroscience-scarf-model-and-change-management/

http://www.tmaworld.com/news-insights/viewpoints-articles/scarf-the-brain-and-collaboration/

Motionen är av stor betydelse. Man syresätter hjärnan, blir mer stresstålig, ökar sin koncentrationsförmåga. Den har betydelse för hjärnans återhämtningsförmåga.

Det här gäller alla och skall finnas på alla arbetsplatser. Time-in = den inåtgående rörelsen, träningen på att uppmärksamma jaget, självkänslan, självkännedom, EQ etc.

Om man tränar på time-in spiller det över på annat och ger positiva bieffekter. Självkänsla, självbild och självförtroende bygger annat, ger förutsättningar till annat. Man tränar den delen av hjärnan som kallas Insula.

----------
Resten av dagen kommer att ägnas till svåra frågor som självskadebeteende hos unga och hur vi gör med elever som inte går till skolan. Jag kommer inte att blogga om dessa ämnen utan koncentrera mig på lyssnandes konst. Det är svåra frågor som kräver eftertanke. Frågor som tyvärr har en tendens att öka i vårt samhälle.

Jag klistrar in åhörarkopiorna så ni kan få ta del av dem i alla fall.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_ThereseEriksson.pdf

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_KenthHedevag.pdf

Det här får bli slutet på rapporteringen från konferensen Elevhälsa och avslutningsvis får jag framföra min tacksamhet att jag fått ta del av den här konferensen och på det sättet fått mer kunskap om frågor som vi i skolan inte kan blunda för.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola






torsdag 18 september 2014

Elevhälsan i fokus!

Elever mår allt sämre psykiskt i vårt samhälle. Materiellt har vi vad vi behöver och vi behöver inte oroa oss för att vi ska få mat på bordet. Elevvårdsgruppen är på konferensen Elevhälsa för att lära oss mer om elevvårdsarbetet. I det här inlägget kommer jag att skriva ner mina intryck, tankar och kanske en och annan åsikt om elevhälsan och de nya kunskaper som jag kommer att få.

Elevhälsans roll i skolans elevhälsoarbete - Gunilla Guvå

Det första Gunilla Guvå framför är att man ska se det friska hos barnet och fokusera på det barnet kan.  Kloka ord och en utmaning både föräldrar och lärare att komma ihåg i vardagen. Om man fokuserar på vad eleverna faktiskt kan lära sig mår de bättre.


På konferensen är det 93% kvinnor. Ja, jag har räknat.

Här kommer åhörarkopior som ni kan läsa:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_GunillaGuva.pdf

Man skall veta om att åhörarkopiorna bygger på en annan skollag, skolsystem och skolkultur. Den är ändå aktuell eftersom vi har samma utmaningar och samma trender gällande elevernas mående.

Gunilla återkommer till att de flesta elever i skolor mår bra. Det gäller att identifiera vilka som behöver stöd samtidigt som man inte ska glömma bort det som är bra/ de som mår bra. Inte glömma bort att lyfta det som hos eleven är en styrka. Det är viktigt att låta elever lyckas. Inte fokusera på misslyckanden.

Vad skall skolan göra för att befrämja elevernas lärande? 

Det Gunilla kallar "Ärendetrappan" liknar väldigt mycket "trestegsmodellen" som kommer att införas på Åland.

Lärarens kontakter och samverkan med föräldrar - Lars Eriksson

Åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_LarsErikson.pdf

Lars har skrivit en avhandling om ämnet som finns på skolverkets hemsida.

Lars föreläsning bygger på svensk skollag och läroplan. Det finns skillnader och allt som framförs går inte att applicera rakt av på Åland.

De första sidorna (1-4) bygger på Sveriges styrdokument. 

Föräldraskapet har utvecklats, den goda föräldern är en konstruktion. Jag personligen tycker att ansvaret för en god relation mellan skolan och hemmen är beroende av ett lika stort ansvarstagande. Det ska bli spännande att höra fortsättningen.

Det som man fokuserar på växer. Fokuserar man på att man har intresserade och engagerade föräldrar har man det ofta. Där håller jag med.

Besvikelse om missförstånd beror ofta på vilka förväntningar man har. Om man klargör ömsesidiga förväntningar är risken för missförstånd/besvikelser mindre.

Som så ofta handlar det om förhållningssätt. Hur man ser på situationer, relationer och utmaningar. Oberoende om de är positiva eller negativa. Ja, det var ju det där med förhållningssätt.

--------

Från åhörarkopior:

Skapar en öppen och tydlig kommunikation med föräldrar

Har ett ”öppet” förhållningssätt. ”Jag är felbar”.

Försöker få föräldrar att ställa upp på att de inte ska tala illa om ”mig som lärare”, därför att det kan försvåra den kommunikaIon som läraren bygger upp med sina elever.

Försöker få föräldrar att inte allId lita på barnets version. Lyssna på lärarens version.

Etablerar en vuxen-vuxen-relaIon, men skiljer på personligt och privat.

----------
Föräldrar är experter på sina barn hemma. Lärare är experter på barnen i skolan.

Sista citatet:

Vad kan man göra som lärare?

Vikten av att bygga produktiva broar och gränser till föräldrar baserat på ömsesidigt förtroende

Ett erkännande den andra partens - läraren och förälderns - viktiga betydelse för barnet/ eleven

---------

Förstärkt elevhälsa - för skolutveckling och resultat med rektor som pedagogisk ledare - Johan Hallberg

Här kommer jag troligen att mera lyssna. Det kommer att handla om undervisning på gymnasialnivå. Problematiken med att allt fler inte klarar av grundskolan i Sverige. Johan skall presentera hur de har arbetat för att lösa problematiken. Men troligen kommer Johan att beröra faktorer som gäller generellt i skolan, oberoende vilket land man undervisar i eller på vilket stadie man undervisar. Som det här till exempel:

När vi i skolan satsar på förändringar kring sådant vi kan påverka, finns möjlighet att kompensera för faktorer utanför skolans räckvidd. Man kan förändra bara man tvingar sig till att inte tänka: Om bara om... Då...

En reflektion efter Johans föreläsning är att saker Johan lyfter fram som framgångsfaktorer har sedan länge funnits i den finska/åländska skolan. Det Johan kallar "en väg in" och att rektor/föreståndare är knutpunkten i elevvården har vi. Den förstärks ytterligare med "trestegs-modellen" rektor/föreståndaren har möjligt att utöva pedagogiskt ledarskap i rollen som knutpunkten i elevvårdsarbetet.

Hur många likes får en nakenbild - Christina Stielli

Åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_ChristinaStielli.pdf

Nu blir det bland annat mobbning och trakasserier på nätet men Christina Stielli. Nu kommer det att gå undan, Christina har högt tempo och jag hoppas att jag hinner anteckna något.

Nä, det hinner jag inte. Hon är skicklig, underhållande och intressant. Njuter av hennes föreläsning istället. Många tankeställare och skratt. Jag hoppas att hon kommer till Åland!

Några saker som inte finns med men som de cacto är fakta:

Inget på nätet är privat

Det jag skriver finns kvar

Jag kan inte vara anonym

Konsekvenser - förtal, olaga hot = straffbart!

Det går fort

Allt är inte som det ser ut att vara

--------- 

En tanke. Vi ska försöka få barnen att lyfta fram det som de är bra på, istället för att göra tvärtom bara för att få bekräftelse. Den tanken stöder jag. Vägleda barnen med den erfarenhet vi har från livet. Lära dem om konsekvenser till exempel.

Ett tips Christina gav att man från skolan kan skriva en lista på spel som man inte vill att eleverna spelar hemma, med motiveringen att de åldersmässigt inte är mogna för det. Problemet i det fallet är att vi vuxna inte hänger med.

www.peg.info - kolla in det om ni vill veta mer om åldersgränser m.m..

nohate.se - en källa till kunskap

Ja, det får duga som sammanfattning och man får ha en förhoppning att Christina kommer till Åland någon gång.

Det var allt från dag 1.


Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

tisdag 26 augusti 2014

Ny termin och bara en nyhet, eller kanske två...

BJag vill passa på att hälsa alla elever, föräldrar och personal välkomna till skolan igen. Vi är redan på den tredje skolveckan och tiden går som alltid vansinnigt fort.

I år har vi i stort samma personal som tidigare. Johanna Strömberg jobbar nu i Källbo skola eftersom Annika återgår till sin tjänst som klasslärare. Ny kanslist är Katarina Granström som även arbetar som assistent på skolan. Lycka till Johanna och välkommen till oss Katarina!

Nyheten i år är skolskjutssystemet. Vi använder oss mer av bussar än tidigare och vi är nu inne i inkörningsperioden. Jag ber om ert tålamod innan allt löper så smidigt som möjligt. Skjutsplatsen är numera på Valborgs stora parkering. Vi har byggt en gångstig runt skolan så att alla elever kan gå tryggt till skjutsen utan att korsa någon parkering eller väg. Det känns tryggt. Vi har flyttat dit regnskyddet och belysning kommer att installeras längs stigen och i regnskyddet. Det finns inte längre någon skjutsplats vid skolans södra sida, vilket är mycket tryggare för eleverna.

Den andra nyheten är att vi ska utöka användandet av Fronter på skolan. Vi kommer att fortsätta att informera om klassernas verksamhet i bloggarna. Nyheten är att vi skall skaffa ett Fronter-klassrum till varje klass. Tanken är att lärarna skall få möjligheten att använda rummet i sin pedagogik. Föräldrarummet kommer att göras om. Det finns redan men har inte de funktioner som vi vill ha. Klassrummen kommer att vara samma modellrum som tilldelas alla lärare. Det betyder att alla klassrum kommer att se likadana ut oberoende vilken klass eleven går i. Eleverna kommer som tidigare att ha en personlig inloggning och vi har kvar att skapa inloggningar till elever i åk 1 och åk 2. Som det ser ut nu kommer vi att skaffa föräldrainloggningar som fungerar som så att alla föräldrar i en klass har samma inloggning. Vad gäller föräldrainloggningen har vi lite kvar att fundera på men just nu planerar vi att ha en föräldrainloggning per klass. Just nu sitter Tom och jag på en kurs för Fronter-administratörer för att ära oss mera. De här veckan kommer klasslärare att gå en kurs för modellrum som vi kommer att använda i klasserna. Spännande!

Till sist vill jag välkomna alla föräldrar på föräldramöte den 3 september kl 18.30 i skolans matsal. Alla klasser har föräldramöte samma kväll. Vi inleder tillsammans i matsalen för att sedan gå till sina klasser.

Välkomna till läsår 2014-2015 och vi ses den 3 september kl. 18.30!

Andreas Wiklund

Föreståndare Lemlands grundskola


tisdag 15 april 2014

Utan spaning ingen aning! Men nu är våren här i alla fall!

Jag har nyligen varit på en mässa om framtidens lärande. Om man nu kan sia om den? En av föreläsaren visade nämligen olika framtidsprognoser och det man kunde konstatera vara att de prognoser som man tidigare gjort inte har stämt. Teknikens utveckling och implementering i samhället har gått snabbare än vad man trodde. Där vi skulle vara om fem år är vi redan nu. Är det då möjligt för skolan att hänga med i samhällets utveckling? En organisation som styrs i detalj av grundskollag och förordning, läroplan, skolstadga och arbetsplan blir ganska långsam i sin utveckling. Detta oberoende hur mycket man vill att skolans skall vara en spegel av samhället som eleverna skall möta som vuxna. En svår uppgift men vi försöker!

En av mina förra chefer sade ofta: "Utan spaning, ingen aning"
Ha pratade om undervisnigen som ett tåg som tuffar fram på sin räls. Lärare är passagerare i tåget och omgivningen förändras i snabb takt fast tåget fortfarande tuffar på i sin takt. Vi kan kanske inte göra så mycket åt rälsen och tåget är av den modell det nu är. Men det vi kan förändra är sättet vi reser på, vad vi gör på resan och vem vi pratar med för att göra den mer intressant. Nu var det här ett litet sidospår, det han syftade på var att man måste se ut ur fönstret under färden för att se var man är och vart man är på väg. Omgivningen förändras under färden och det är bra om man spanar ut genom förstret lite. Vikten av att som pedagog och skolledare spana ut genom sitt fönster kan inte underskattas, för utan spaning ingen aning.

Här är förresten en annan framtidsprognos på en länk om ni vill läsa. Just nu är vi med i utvecklingen i Lemland och det skall man vara tacksam för.

http://diu.se/nr8-13/nr8-13.asp?artikel=s16

En kollega till mig hade en rolig vana att varje år vid den här tiden på året var att skriva en siffra på sin Facebook-sida. Bara en siffra. Idag skulle han skriva 33, imorgon 32 etc. Ingen mer förklaring bara en siffra. En mening med det här var att göra folk nyfikna och oftast var det en lärare som till slut kom på vad det var han menade. Siffran 33 är nämligen så många skoldagar som är kvar innan sommarlovet. Det är inte mycket. Det betyder att vi nu har gått 166 skoldagar och att kvar är bara en liten del. Och det är tillika en innehållsrik del med utfärder, utegymnatik och allt som hör våren till. En nedräkning behöver inte vara något negativt, det kan även vara ett sätt att uppskatta alla de dagar som är kvar av skolåret.

Den sista delen av skolåret är kvar och som vanligt kommer den att innehålla en hel del utöver vanlig undervisning. Jag kommer att återkomma till det. Ett vårtecken i skolan är inskrivningen för nya ettor och dagen då de är på besök med sin blivande klasslärare för första gången. Förra veckan var det inskrivning och nästa vecka kommer de på sitt första besök. Nu är det vår!

Jag vill passa på att önska er alla en Glad Påsk!


Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

måndag 10 mars 2014

Barnen och internet - Maria från Rädda Barnen kommer till skolan den 12/3

Skolans roll är viktig vad gäller att lära eleveran om hur man ska använda internet och på vilket sätt man ska bete sig på till exempel sociala medier.

Innan sportlovet höll jag en lektion för alla elever i åk 5-6 om att man ska vara försiktig med vad man skriver i sociala medier och vad som kan hända om man inte är det. Tanken vara att de skulle få vägledning inför sportlovet som bjöd på grått och trist väder och därmed mycket tid framför skärmar av olika slag.

Vi har även lagt ut råd till föräldrar och lärare hur man kan stöda barnen i hur de använder internet på ett vettigt sätt.

Nu är det dags för nästa steg i arbetet. På onsdag (12/3) kommer Maria Söreskog från Rädda Barnen till skolan för att träffa eleverna i åk 5-6. Tonvikten kommer att vara sociala medier, men även andra saker om vad man behöver tänka på när man är på nätet kommer att beröras. Varje klass kommer att få träffa Maria under två lektioner. Maria arbetar för projektet Barnens internet som Rädda Barnen på Åland driver. Mer information hittar ni på nedanstående länkar ifall ni vill läsa mer om Marias arbete.

www.raddabarnen.ax

Ni kan även maila Maria eller ringa henne ifall ni har några frågor om barn och internet.

barnensinternet@raddabarnen.ax

Tfn: + 358 (0) 44 906 6800

Välkommen Maria!

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Nu är vi klara med bygget!

Äntligen är vi klara med bygget av den nya matsalen, läsloftet, köket, specialundervisning och syslöjdssal.

Jag kommer idag att lägga upp bilder på hur det såg ut den första dagen när eleverna fick börja använda de nya lokalerna.

Ännu återstår det detaljer att slutföra och den konstnärliga utsmyckningen är inte klar. Jonas Wilén kommer att måla en tavla och original kulisser gjorda av Joel Pettersson kommer att finnas på olika ställen i de nya lokalerna.

Den officiella invigningen blir vid ett senare tillfälle när den konstnärliga utsmyckningen är klar.

Bilderna från den 3/3 och den 4/3 hittar ni på skolans FB-sida.

https://www.facebook.com/pages/Lemlands-Grundskola/104173439645972

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

måndag 10 februari 2014

Bygget av nytt kök, matsal, specialundervisning, syslöjdssal och läsloft

Jag tänkte egentligen hitta på en mer intresseväckande rubrik på det här inlägget. Jag funderade först på att återigen lyfta läsningens betydelse men ändrade mig precis innan jag satte mig ner för att skriva.

Vi har sedan 2010 haft en undervisningsmodul på gården. Det har berott på att vi sedan läsår 2010-2011 hade ett behov av ytterligare ett klassrum eftersom den gamla språksalen blev ett vanligt klassrum där 3-4 C är idag. läsår 2009-2010 huserade specialläraren i musiksalen och speciallärarens schema gjordes om så att det passade ihop med musiklärarens schema, vilket inte var en långsiktig lösning. Därför disponerade vi om våra utrymmen och specialundervisning och språkrummet fick ha sin undervisning i modulen från läsår 2010-2011 i väntan på att Valbohallen och ombyggnaden av  gamla gymnastiksalen skall bli klar. Nu är vi nära.

I det här blogginlägget skall jag i korthet beskriva vilka utrymmen som byggs och vad de skall användas till.

Köket

Köket är ett centralkök och har anpassats efter att fungera bättre som ett sådant. Skolans kök kommer efter att ombyggnaden är klar laga mat åt skolans elever och personal, kommunens personal, alla daghem i kommunen och familjedaghemmet.

Köket har fått ett nytt skalrum för rotsaker, nya kylar och frysar.  En ny diskavdelning har byggts och plats för att kunna sköta hanteringen och packningen av mat som skall till daghemmen. Större delen av maskinerna byts ut till nya och ett nytt torrförråd har byggts. Personalens omklädningsrum har förstorats.

Eftersom skolans kök är ett centralkök kan det heller inte hyras ut. Kökets förvaring av talrikar, glas, etc. anpassas så  att man kan koka kaffe i matsalen för till exempel möten utan att gå in i köket. I samband med ombyggnaden av köket kommer en ny serveringslinje att byggas så att eventuell förtäring kan förvaras i kyldiskar ifall man behöver något att äta under möten i matsalen.

Matsalen

Den gamla gymnastiksalen är numera en matsal. I matsalen finns flera intressanta kombinationslösningar. Det kommer att finnas ett litet mötesrum med projektor och duk. Det lilla mötesrummet är möjligt att "skapa" genom skjutbara väggar som används ifall behov finns. Mötesrummet kommer att användas till olika slags möten, personalmöten och skolnämndsmöten. Skolan har tidigare saknat ett mötesrum.

Om man vill ha stormöten för upp till ca 170 personer har matsalen även en större duk med projektor. Det finns en ljudanläggning så att till exempel föreläsningar kan hållas för många personer. Kaffeservering är givetvis möjlig att ordna på det sätt som jag  skrev om tidigare.

Matsalens olika "rum" kommer att vara tillgängliga för uthyrning.

Syslöjden

Syslöjdsalen har under två års tid varit i det som tidigare var skolans centrallager. Vi bytte helt enkelt plats på lagret och syslöjden, som innan dess huserade i källaren.

Det som tidigare var gymnastiksalens förråd är numera en syslöjdssal med tillhörande förråd. Ventilationen är anpassad till syslöjdsundervisning så att det skall bli så allergivänligt som möjligt. Slöjd är ett ämne som skapar förutom vackra slöjdalster en hel del damm.

Slöjdsalen kommer att vara tillgänglig för uthyrning.

Specialundervisning

Det som tidigare var soprum har förvadlats till rum för specialundervisning.

Specialundervisningen får ett litet klassrum med tillhörande grupprum. Belysningen går att anpassa efter olika behov, till exempel utgående  från den diagnos eleven har.

Läsloftet

För att utnyttja alla ytor på bästa möjliga sätt kommer även ett "läsloft" att byggas. Där skall läsro råda och rummet möbleras med "saccosäckar".

På läsloftet kommer även arbetsplatser att finnas där eleverna kan sitta med till exempel en laptop, padda eller något annat. Elever sitter för tillfället i korridorerna, men nu får vi en plats som vi saknat.

Rummet skall även kunna användas för gruppdiskusioner men framför allt skall det vara en oas för läsning. Härligt!


När skall det hela vara klart? Nu är det inte långt borta. Vecka 9 hålls slutsyner och förhoppningsvis kan vi då flytta in. Den 3/3 kommer den första lunchen att serveras i matsalen och de nya klassrummen skall vara igång. Oj, vad roligt!

Som ni märker är de nya utrymmen som vi får präglade av multifunktionella lösningar. Jag har haft en vision om att kommunens innevånare skall vara mer i skolan även kvällstid. Med multifunktionella rum skapas nya möjligheter. Matsalen blir nu inte bara en vacker matsal, vilket den även i fortsättningen i huvudsak skall vara. Matsalen blir även skolans mötesrum och kanske kommunens auditorium. I syslöjden är det redan en sykurs men nu får även de en bättre sal att vara i. Kanske någon kör börjar visa intresse av att öva i musiksalen?

I Valbohallen är det redan full fart på kvällarna, det skulle vara väldigt roligt om även skolan användes mer kvällstid. Jag tror att det skulle skapa ytterligare närhet mellan skolan och lemlännigarna. En närhet jag tror att alla har att vinna på.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

torsdag 16 januari 2014

IT i skolan - vad gäller just nu

Idag är jag på Dialog 2014, seminarium om IT i skolan, vad som gäller just nu och vad man ska satsa på. Fortfarande talas det om sociala medier och alla möjligheter just nu. Just nu lyssnar jag på Johan Lindström, en ålänning som jobbar i Sollentuna som skolledare. Duktig kille som satsar tid på att ta reda på vart man är på väg. Det är viktigt att lyssna på dem som hittar kraft och vill göra det. Då menar jag att ha modet att visa vart man skall gå. Ett steg är att lyssna på dem som verkligen gör det.


Ingen kan allt! Nu ska jag lyssna en stund på Johan innan jag kommer med nästa uppdatering.

Eftersom information finns i mängder och man måste komma ihåg att betona vikten av källkritik. Vägleda eleverna och ta tid för det. 

Twitter är något som vi inte använder ännu, kanske det är dags. När vi prövade Twitter för ett par år sen blev det ingenting av det kanske annorlunda nu. Ett sätt är att informera sig själv. Många professionella diskussioner finns på Twitter medan det sociala samspelet är på Facebook. Skolgruppen för skolgrupper finns på Facebook. På Twitter finns #skolchatt och #rektorchatt som bra forum att följa.



Den pedagogiska modellen är det viktigaste och komma ihåg vad det är som vi skall lära ut. Att vara lärare är att välja rätt metod vid rätt tillfälle. Bra sagt!

Allt vad vi gör skall vara grundat i läroplanen.

Tack Johan!

Nu är det dags för nästa seminarium.

------------
Learmify - Sara Nyström presenterar

http://www.learnify.se

Digitala lärresurser ska det handla om.

En samlingsplats för material man kan användasig av i undervisningen. Man kan samla sitt material på deras hemsida och om man vill dela med sig till andra lärare. Jag försöker skapa mig ett konto just nu....

Det verkar vara en bra tjänst. Lättast är att ni besöker deras hemsida, det var hemsidan som de visade och hur ma skapar ett konto.

Nu är det dags för lunch.

---------

Jonas Lidahl - spel i undervisningen 

Nu tror jag att min son skulle vilja vara med. Minecraft i skolan


 
Game Education 
 
Jonas Lindahl är lärare i 
svenska och engelska på 
högstadiet, han utvecklar 
arbetssätten tillsammans 
med eleverna från förskolan 
till högstadiet och med kolle-
gorna.  
 
Vare sig det gäller språk, 
kommunikation eller demo-
krati arbetar han och elever-
na med många uttrycksfor-
mer, muntligt och skriftligt, 
med film, datorer och andra medier. I det 
lilla med varje elev, och i det stora, ut 
mot världen.  
 
I sin föreläsning kommer Jonas 
att berätta hur han använder da-
torspel i sin undervisning. Han 
kommer också att prata om sitt 
arbete med Minecraft, andra spel 
och hur han tillsammans med ele-
verna tillverkat spel-appar.  Jonas 
kommer att visa och inspirera till 
att använda spel i olika ämnen.  
 
Jonas var i år nominerad till det 
svenska priset Guldäpplet för sitt 
arbete med eleverna. 
 
 
” Kan spel utveckla förmågor?"

Vi får se vad han har att säga, jag behöver övertygas... Det börjar bra.

Minecraft Wiki - barnen möter en språknivå som är högre än de möter i skolan. Man tränar omedvetet på att hantera språk och dialoger i spelet. Spelaren utvecklar sin förmåga att kommunicera omedvetet. 

Spel kan utveckla den strategiska förmågan, förmågan att planera och strukturera. Det finns spel som lyfter fram kunskap sammanknuten med spelets tema - Legend of Zelma.

http://sv.wikipedia.org/wiki/The_Legend_of_Zelda

Gamification - man använder element i spel i andra sammanhang. En trend som börjar komma i samhället.

Gameplay

Vad är gameplay - varför man spelar men framför allt varför man fortsätter spela. Vad är det som gör att eleverna fortsätter att vilja lära sig? Fortsätta på egen hand...

Vad gäller språkträning har många spel kommunikativa moment som återspeglar läroplanens innehåll.


Hur lär spelet dig att spela? Berätta på engelska. Hur är det uppbyggt? Om man ändrar reglerna, vad händer? Man utvecklar elevernas analytiska förmåga och kommunikativa förmåga. Spelet var Tintin som innehåller många olika moment.

Gamesallad och Gim. Jag ska kolla upp vad Jonas gör och menar med det och återkommer med det.

www.gamesnplay.se - eleverna kan vara speltillverkaren och skapa spel själva.

Och så var det Minecraft som Jonas har blivit känd för. Ett samarbeta med MinecraftEdu.com
Eleverna visualiserade ett heltmämnesområde med hjälp av Minecraft. Flipped classroom blev effekten och elevernas kunskaper användes som redskap. I spelet inkluderades vanliga traditionella arbetsuppgifter som sedan tags med i spelet. Till exempel fysikexperiment. Man byggde verkliga miljöer, man byggde Norrtälje hamn och inkluderade lokalhistoria i föremålen i spelen.

Intressant och modigt av läraren Jonas Lindahl.
---------
Jag avslutar dagen med att lyssna på Johan Lindström igen.

Konkreta tips skall det handla om. 

Johan kommer nu att berätta om praktiska tips och han börjar med QR-koder. Jag kommer nu att avsluta min "rapportering" från Dialog 2014. Jag tänkte att det kunde ge er läsare en bild av vart de pedagogiska vindarna blåser. Nu ska jag luta mig tillbaka och bara lyssna under det sista passet. Jag kommer att återkomma till det här inlägget och rätta lite stavfel och annat. 



Tänk vad många möjligheter det finns om man använder IT på rätt sätt vid rätt tillfälle i undervisningen.


Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

måndag 13 januari 2014

Gott nytt år! En bra app som försenad julklapp?

Det nya året har kommit och med det snön. Den vita snön lyser upp tillvaron och gör vardagen ljusare på många sätt och vis. Jullovet har passerat och i min egen familj innebar det en hel del skärmtid för mina barn. Vädret lockade inte till utelek och att mysa inomhus med böcker och spel blev huvudsysslan.

Skärmtiden är här för att stanna. Nu gäller det att fylla den med något utvecklande. Jag har under julen som många andra varit en del på sociala medier där man umgås med andra men även läser en hel del vettigt. Jag tänkte ge er läsare en försenad julklapp i form av en länk till en hemsida som just nu har en lista på de bästa apparna för 2013 publicerad. En liten julklapp till er som vill ha tips på bra appar för era barn att syssla med. Säkert känner många av er till deras sida på Facebook, De har även en vanlig hemsida.

http://www.skolappar.nu/best-2013/

Best of 2013

Sociala medier kryllar av lästips och ett av de bästa tipsen som jag läste via Facebook var den här artikeln om vikten av att läsa och hur viktigt engagemanget från föräldrarna är. Skärmtiden och boktiden tävlar med varandra. Att läsa för sina barn är ett sätt att engagera sig och ett annat sätt är att visa sina barn som läsare. Att se sina föräldrar läsa och på de sättet vara förebilder är viktigt. På samma hemsida finns flera andra läsvärda artiklar.

http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/johan-unenge-efterlyser

Jag har tidigare berört vikten av att ha regelbundna sovtider för barnen. Vi som arbetar med barn ser hur mycket för lite sömn påverkar barns skoldag negativt. Trötta elever blir allt vanligare och i artikeln berörs "TV-tittandet" som en av bovarna. Även den här artikeln har cirkulerat på Facebook under julen men är värd att lyfta fram i vimlet av tips som dyker upp på nätet/sociala medier. När man läser artikeln skall man komma ihåg att det är ett sammandrag av en forskningsraport, men budskapet är viktigt. Skolbarn behöver sovtid och regelbundna sovrutiner.

Tips är bra och vardagspusslet är svårt att få ihop. Jag vet själv hur svårt det är att leva upp till alla goda råd som dyker upp. Tanken med det här inlägget är även en liten påminnelse till mig själv som förälder.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola