Skolporten - om du vill läsa mera!

Om du vill kan du via Skolporten hålla dig uppdaterad på skol- och forskningsnyheter inom utbildningsområdet.

Här hittar du Skolporten på nätet och lite andra platser:

www.skolporten.se

www.facebook.com/skolporten

www.skolporten.blogspot.com

www.twitter.com/skolporten

www.skolporten.se/nyhetsbrev

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Elevhälsa dag 2

Då var det dags för dag 2. Den ska bjuda på "Hjärna i skolan", "Samverkan - med eleven i fokus", "Självskadebeteende hos unga" och "Hur gör vi med ELOF? - elever som inte vill gå till skolan".

Allvarligare ämnen än i går som kräver mer eftertanke innan man skriver i bloggen. Därför kommer rapporten inte direkt utan senare under dagen.

Hjärnan i skolan - Marie Ryd

Hennes föreläsning kommer på mailen och de anteckningar anteckningar jag skriver är som tidigare en blandning av hennes föreläsning och mina egna tankar.

Marie inleder med en ntroduktion/genomgång av hjärnans funktioner.

En tanke kan bygga om hjärnan. En föreställning/tanke skapar synapser och aktiverar neuronala nätverk. Det är aldrig slöseri med energi att vända energin inåt.

Maten i skolan = en möjlighet/nödvändighet för att utveckla neuronala nätverk. Det måste vara ett argument när man kämpar för mera pengar för mat i skolan. 2% av kroppen gör av 20% av kroppens energi. 

Mindfullness - handlar om perception. Man är med i situationen med hela sinnet, så enkelt men ändå så svårt. Man upplever Flow. 

Flow = tydliga mål, omedelbar feedback, balans utmaning - förmåga, koncentrationen fördjupas, kontroll, nu är det enda som finns, tidsupplevelsen förändras, jaget i uppgiften förloras, utvilad, dygnsrytmen påverkar. Hur passar det här in i skolans system med raster, avbrott i elevernas koncentration?

Vi måste använda arbetsminnet med respekt. Arbetsminnet är som en scanner och är möjligt att träna. Det upptar allt mer av skolans medvetande och ökar i betydelse. Hur kan vi ta till vara kunskapen? Med respekt menas den otroliga mängd information arbetsminnet bearbetar, 10 byte/sek möter ögat varje dag och hela tiden.

Beslutsfattande kan ske intuitivt eller reflekterande. Det påverkas av det mentala sinnestillstånd man är i, mer än man tror. Det gäller alla beslut man må ta under en dag, allt från vilken mjölk man köper till beslut av vikt. I skolan behöver vi fokusera på det mentala sinnestillståndet. Var är vi och hur mår vi? Påverkar det vårt beslut?

Relationer är så viktiga för oss att det är högsta prioritet för hjärnan. Om man är otrygg kan man inte lära sig något. Tryggheten kommer inifrån. Om man är trygg, god självkänsla så finns det utrymme för att lära sig. 

Det mentala sinnestillståndet smittar genom spegelneuroner. På vilket sätt du möter gruppen påverkar. Mentalisering är en viktig pedagogisk förmåga. Den är träningsbar och formbar. Dessutom är det viktig ledarskapsförmåga.

Empatin och medkänsla fungerar belönande för individen. Dopamin belönar hjärnan och skapar en win-win situation. Bara vinnare med andra ord. Vi har samma smärtsystem för fysisk- och socialsmärta. Här blir empatin och medkänslan viktiga att betona i skolan.

Akut stress kan vi hantera. Den kroniska stressen kan vi inte hantera. Hjärnan fastnar i ett hotläge, kognitionen försämras. 

SCARF - där hänvisar jag till åhörarkopior. Det handlar om 5 sociala domäner som är känsliga för hot vs belöning. Här kan man läsa mer om det:

 

• Status: Our relative importance to others
• Certainty: Our being able to predict the future
• Autonomy: Our sense of control over events
• Relatedness: Our sense of safety with others
• Fairness: Our perception of fair exchanges between people

http://thehypertextual.com/2013/04/23/social-neuroscience-scarf-model-and-change-management/

http://www.tmaworld.com/news-insights/viewpoints-articles/scarf-the-brain-and-collaboration/

Motionen är av stor betydelse. Man syresätter hjärnan, blir mer stresstålig, ökar sin koncentrationsförmåga. Den har betydelse för hjärnans återhämtningsförmåga.

Det här gäller alla och skall finnas på alla arbetsplatser. Time-in = den inåtgående rörelsen, träningen på att uppmärksamma jaget, självkänslan, självkännedom, EQ etc.

Om man tränar på time-in spiller det över på annat och ger positiva bieffekter. Självkänsla, självbild och självförtroende bygger annat, ger förutsättningar till annat. Man tränar den delen av hjärnan som kallas Insula.

----------

Resten av dagen kommer att ägnas till svåra frågor som självskadebeteende hos unga och hur vi gör med elever som inte går till skolan. Jag kommer inte att blogga om dessa ämnen utan koncentrera mig på lyssnandes konst. Det är svåra frågor som kräver eftertanke. Frågor som tyvärr har en tendens att öka i vårt samhälle.

Jag klistrar in åhörarkopiorna så ni kan få ta del av dem i alla fall.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_ThereseEriksson.pdf

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_KenthHedevag.pdf

Det här får bli slutet på rapporteringen från konferensen Elevhälsa och avslutningsvis får jag framföra min tacksamhet att jag fått ta del av den här konferensen och på det sättet fått mer kunskap om frågor som vi i skolan inte kan blunda för.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola

Elevhälsan i fokus!

Elever mår allt sämre psykiskt i vårt samhälle. Materiellt har vi vad vi behöver och vi behöver inte oroa oss för att vi ska få mat på bordet. Elevvårdsgruppen är på konferensen Elevhälsa för att lära oss mer om elevvårdsarbetet. I det här inlägget kommer jag att skriva ner mina intryck, tankar och kanske en och annan åsikt om elevhälsan och de nya kunskaper som jag kommer att få.

Elevhälsans roll i skolans elevhälsoarbete - Gunilla Guvå

Det första Gunilla Guvå framför är att man ska se det friska hos barnet och fokusera på det barnet kan.  Kloka ord och en utmaning både föräldrar och lärare att komma ihåg i vardagen. Om man fokuserar på vad eleverna faktiskt kan lära sig mår de bättre.

På konferensen är det 93% kvinnor. Ja, jag har räknat.

Här kommer åhörarkopior som ni kan läsa:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_GunillaGuva.pdf

Man skall veta om att åhörarkopiorna bygger på en annan skollag, skolsystem och skolkultur. Den är ändå aktuell eftersom vi har samma utmaningar och samma trender gällande elevernas mående.

Gunilla återkommer till att de flesta elever i skolor mår bra. Det gäller att identifiera vilka som behöver stöd samtidigt som man inte ska glömma bort det som är bra/ de som mår bra. Inte glömma bort att lyfta det som hos eleven är en styrka. Det är viktigt att låta elever lyckas. Inte fokusera på misslyckanden.

Vad skall skolan göra för att befrämja elevernas lärande? 

Det Gunilla kallar "Ärendetrappan" liknar väldigt mycket "trestegsmodellen" som kommer att införas på Åland.

Lärarens kontakter och samverkan med föräldrar - Lars Eriksson

Åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_LarsErikson.pdf

Lars har skrivit en avhandling om ämnet som finns på skolverkets hemsida.

Lars föreläsning bygger på svensk skollag och läroplan. Det finns skillnader och allt som framförs går inte att applicera rakt av på Åland.

De första sidorna (1-4) bygger på Sveriges styrdokument. 

Föräldraskapet har utvecklats, den goda föräldern är en konstruktion. Jag personligen tycker att ansvaret för en god relation mellan skolan och hemmen är beroende av ett lika stort ansvarstagande. Det ska bli spännande att höra fortsättningen.

Det som man fokuserar på växer. Fokuserar man på att man har intresserade och engagerade föräldrar har man det ofta. Där håller jag med.

Besvikelse om missförstånd beror ofta på vilka förväntningar man har. Om man klargör ömsesidiga förväntningar är risken för missförstånd/besvikelser mindre.

Som så ofta handlar det om förhållningssätt. Hur man ser på situationer, relationer och utmaningar. Oberoende om de är positiva eller negativa. Ja, det var ju det där med förhållningssätt.

--------

Från åhörarkopior:

Skapar en öppen och tydlig kommunikation med föräldrar

Har ett ”öppet” förhållningssätt. ”Jag är felbar”.

Försöker få föräldrar att ställa upp på att de inte ska tala illa om ”mig som lärare”, därför att det kan försvåra den kommunikaIon som läraren bygger upp med sina elever.

Försöker få föräldrar att inte allId lita på barnets version. Lyssna på lärarens version.

Etablerar en vuxen-vuxen-relaIon, men skiljer på personligt och privat.

----------

Föräldrar är experter på sina barn hemma. Lärare är experter på barnen i skolan.

Sista citatet:

Vad kan man göra som lärare?

Vikten av att bygga produktiva broar och gränser till föräldrar baserat på ömsesidigt förtroende

Ett erkännande den andra partens - läraren och förälderns - viktiga betydelse för barnet/ eleven

---------

Förstärkt elevhälsa - för skolutveckling och resultat med rektor som pedagogisk ledare - Johan Hallberg

Här kommer jag troligen att mera lyssna. Det kommer att handla om undervisning på gymnasialnivå. Problematiken med att allt fler inte klarar av grundskolan i Sverige. Johan skall presentera hur de har arbetat för att lösa problematiken. Men troligen kommer Johan att beröra faktorer som gäller generellt i skolan, oberoende vilket land man undervisar i eller på vilket stadie man undervisar. Som det här till exempel:

När vi i skolan satsar på förändringar kring sådant vi kan påverka, finns möjlighet att kompensera för faktorer utanför skolans räckvidd. Man kan förändra bara man tvingar sig till att inte tänka: Om bara om... Då...

En reflektion efter Johans föreläsning är att saker Johan lyfter fram som framgångsfaktorer har sedan länge funnits i den finska/åländska skolan. Det Johan kallar "en väg in" och att rektor/föreståndare är knutpunkten i elevvården har vi. Den förstärks ytterligare med "trestegs-modellen" rektor/föreståndaren har möjligt att utöva pedagogiskt ledarskap i rollen som knutpunkten i elevvårdsarbetet.

Hur många likes får en nakenbild - Christina Stielli

Åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2014/09/Elevhalsa_SthlmHT14_ChristinaStielli.pdf

Nu blir det bland annat mobbning och trakasserier på nätet men Christina Stielli. Nu kommer det att gå undan, Christina har högt tempo och jag hoppas att jag hinner anteckna något.

Nä, det hinner jag inte. Hon är skicklig, underhållande och intressant. Njuter av hennes föreläsning istället. Många tankeställare och skratt. Jag hoppas att hon kommer till Åland!

Några saker som inte finns med men som de cacto är fakta:

Inget på nätet är privat

Det jag skriver finns kvar

Jag kan inte vara anonym

Konsekvenser - förtal, olaga hot = straffbart!

Det går fort

Allt är inte som det ser ut att vara

--------- 

En tanke. Vi ska försöka få barnen att lyfta fram det som de är bra på, istället för att göra tvärtom bara för att få bekräftelse. Den tanken stöder jag. Vägleda barnen med den erfarenhet vi har från livet. Lära dem om konsekvenser till exempel.

Ett tips Christina gav att man från skolan kan skriva en lista på spel som man inte vill att eleverna spelar hemma, med motiveringen att de åldersmässigt inte är mogna för det. Problemet i det fallet är att vi vuxna inte hänger med.

www.peg.info - kolla in det om ni vill veta mer om åldersgränser m.m..

nohate.se - en källa till kunskap

Ja, det får duga som sammanfattning och man får ha en förhoppning att Christina kommer till Åland någon gång.

Det var allt från dag 1.

Andreas Wiklund

Skolföreståndare Lemlands grundskola